J.H. Brunvand sa ”Truth never stands in the way of a good story.” Har du några starka minne som du trott på till 100% men som sedan visar sig vara helt fel? Detta händer mig konstant. Ofta när jag tänker tillbaka på saker som jag sett t.ex. i  filmer eller händelser i barndomen är minnena starka och jag är helt säker på att det verkligenär så, tills någon säger ”men…” det var inte alls så det var, varpå jag brukar säga ”jodå, så var det visst” tills jag blir överbevisad att det verkligen inte var så alls. Tyvärr blir inte det riktiga storyn lika rolig som den som finns i mitt minne. Mytomani är ett ord man kommer osökt in på, jag tror mer på ett förskönande av långt gångna händelser.

Det finns också så fantastiskt mycket saker som jag inte vet och myter somm man inte har en aning om om de är sanna eller ej.

Sä är jag lättlurad? Jag har ingen aning, allt är relativt och i en del fall absolut men i de flesta fall är jag nog alldeles för skeptisk.